Beräkna avkastning – en grundlig översikt

En djupdykning i beräkning av avkastning: Förstå, mäta och jämföra

Introduction:

Att kunna beräkna avkastning är en viktig färdighet för alla som är intresserade av ekonomi och investeringar. Genom att förstå hur man mäter avkastning kan privatpersoner fatta välgrundade ekonomiska beslut och maximera sina investerade tillgångar. I denna artikel kommer vi att ge en ingående översikt över hur man beräknar avkastning, presentera olika typer av avkastningsmått, diskutera deras skillnader och förklara deras historiska för- och nackdelar.

Vad är beräkning av avkastning?

Beräkning av avkastning är en metod för att kvantitativt mäta hur väl en investering eller tillgång har presterat över en viss tidsperiod. Det är ett verktyg som används för att bedöma lönsamheten och effektiviteten i olika investeringar och portföljer. Genom att beräkna avkastningen kan investerare och privatpersoner göra jämförelser för att fatta informerade beslut om investeringar och förutse potentiella framtida vinster eller förluster.

Typer av avkastningsberäkningar

Det finns flera olika typer av beräkningsmetoder för avkastning, och valet av metod beror på investeringens natur och syfte. Här är några vanliga typer:

1. Enkla avkastningsberäkningar:

Enkel avkastning (även kallad absolut avkastning) används för att mäta hur mycket en investering har förändrats i absoluta termer. Formeln för att beräkna enkel avkastning är (slutvärde – ursprungligt värde) / ursprungligt värde. Detta ger en decimal som kan multipliceras med 100 för att få avkastningen i procent.

2. Årlig procentuell avkastning:

Den årliga procentuella avkastningen beräknar den genomsnittliga årliga avkastningen en investering har genererat över en given tidsperiod. Formeln för att beräkna den årliga procentuella avkastningen är (slutvärde / ursprungligt värde) ^ (1 / antal år) – 1. Detta ger avkastningen som en decimal, vilken sedan kan multipliceras med 100 för att få det årliga procenttalet.

3. Riskjusterade avkastningsmått:

Riskjusterade avkastningsmått används för att ta hänsyn till den risk som är förknippad med en investering. Exempel på sådana mått inkluderar Sharpe Ratio, Treynor Ratio och Jensen’s Alpha. Dessa mått tar hänsyn till både avkastning och risk och kan hjälpa investerare identifiera vilka investeringar som ger bäst avkastning med tanke på den risk de tar.

Kvantitativa mätningar om beräkning av avkastning

Kvantitativa mätningar kan ge en objektiv bild av hur väl en investering har presterat. Genom att använda statistiska data och matematiska formler kan investerare och privatpersoner mäta avkastningen på sina investeringar och jämföra dem med andra alternativ. Några vanliga mätningar inkluderar:

1. Totalavkastning:

Totalavkastning mäter den sammanlagda vinsten eller förlusten på en investering under en given tidsperiod. Det kan beräknas genom att använda antingen enkel avkastning eller årlig procentuell avkastning.

2. Annualiserad avkastning:

Den annualiserade avkastningen beräknar den årliga avkastningen på en investering över flera år och gör det möjligt att jämföra olika investeringsalternativ på ett rättvist sätt. Genom att beräkna den årliga avkastningen kan investerare bedöma hur väl deras investering har presterat över tid.

3. Relativ avkastning:

Relativ avkastning jämför avkastningen på en investering med en referenspunkt, vanligtvis en marknadsindex eller en jämförelsegrupp. Genom att mäta relativ avkastning kan investerare bedöma hur väl deras investering presterar i förhållande till marknaden eller konkurrenterna.

Skillnader mellan olika beräkningar av avkastning

Det är viktigt att förstå att olika beräkningsmetoder för avkastning ger olika perspektiv på lönsamheten och prestationen hos en investering. Enkel avkastning ger en absolut måttstock för avkastning, medan årlig procentuell avkastning ger en procentuell bild av den genomsnittliga årliga avkastningen. Riskjusterade avkastningsmått tar hänsyn till risken som är förknippad med en investering och ger en bättre bild av den faktiska lönsamheten. Det är viktigt att välja rätt metod beroende på syftet med beräkningen och den typ av investering som analyseras.

Historiska för- och nackdelar med olika beräkningar av avkastning

Historiskt sett har olika beräkningsmetoder för avkastning haft sina för- och nackdelar. Enkel avkastning är lätt att använda och förstå, men den tar inte hänsyn till tidsvärdet för pengarna eller den faktiska lönsamheten över tid. Årlig procentuell avkastning tar hänsyn till tidsvärdet för pengarna, men den kan vara missvisande om avkastningen varierar kraftigt från år till år. Riskjusterade avkastningsmått ger en mer sofistikerad analys, men de är mer komplexa och kan vara svåra att tolka för en genomsnittlig privatperson.

Slutsats:

Att kunna beräkna avkastning är en grundläggande färdighet för alla som vill ha kontroll över sina investeringar och ekonomi. Genom att förstå olika metoder för att mäta avkastning och deras historiska för- och nackdelar kan man fatta välgrundade beslut och maximera sina investerade tillgångar. Det är viktigt att välja rätt beräkningsmetod beroende på investeringens syfte och den typ av investering som analyseras. Genom att använda kvantitativa mätningar kan investerare och privatpersoner få en objektiv bild av hur väl deras investeringar har presterat och fatta informerade beslut om framtida investeringar.